Begravningsentreprenör

Vid Stora torget i Alingsås ligger Christinae kyrka. Trots stadsbruset utanför känns lugnet i kyrksalen påtagligt. Församlingshemmet ligger i anslutning med kyrkan, vilket gör det smidigt att förflytta sig från ceremonin till minnesstunden.

Christinae kyrka, Alingsås

Kyrkor

Landskyrkan är en kyrka med lång historia och med föremål från 1300-talet som fortfarande är i bruk. Sedan medeltiden kan man räkna med att det funnits en helgedom på den plats vid Säveån där nuvarande Landskyrkan är belägen. Sitt namn har den av den anledningen att den tidigare var sockenkyrka i Alingsås forna landsförsamling.

Det är ovisst om det i den nutida kyrkan ingår delar av en medeltida föregångare. Säkert är i varje fall att en eller flera sådana har funnits. Det visar bevarade föremål. I behåll är en dopfunt från 1200-talet, som finns hos Statens historiska museum i Stockholm, samt nattvardssilver från 1300-talet, som fortfarande är i bruk.

Landskyrkan är en enskeppig salkyrka bestående delvis av ett medeltida långhus, utvidgat på 1760-talet och 1824 försett med fullbrett, rakt avslutat kor i öster och 1831 med lanterninkrönt torn i väster.

1942 tillkom en smalare och lägre sakristia öster om koret. Detta har källarvåning med pannrum. Murarna är putsade såväl in- som utvändigt. Långhus och kor bär ett gemensamt brutet tak, vilket även gäller sakristian. Dessa är täckta med enkupigt lertegel. Tornet bär en rundad, fyrkantig huv och från huven reser sig en fyrkantig lanternin med rundbågsöppningar. Huv och lanternin bär ärgad kopparplåt.

Interiört består golvet i långhuset av smala fernissade furubräder, i vapenhuset och sakristian består golvet av kvadratiska plattor av slipad grå kalksten, i tornvåningarna består golvet av brädgolv och golvet på läktaren består av textilbeklädda gradänggolv.

Långhuset och koret har ett korgbågigt valv av bräder med tidstypiska dekormålningar. Fönstren i långhus och kor sitter i stora rundbågiga fasadöppningar, fönstren i tornet sitter i norr, söder och väster i runda fasadöppningar och i norr en öppning för en lunett.

Sakristian har i öster en närmast kvadratisk fönsteröppning. Förutom tornets västra port har också långhuset en centrerad sydport. Sakristians port är placerad i norr, invid korväggen.

Den vitputsade salkyrkan fick sin nuvarande empirekaraktär 1824-31 då fullbrett, rakt avslutat kor tillkom samt torn med kopparklädd lanternin och tempelgavlar. Medeltida murverk ingår i långhuset, oklart i hur stor utsträckning. Tornets nedre del stöds av kraftiga strävpelare.

Den ljusa interiören präglas av 1800-talets nyklassicism med bevarad stramhet och symmetri. Framträdande är det välvda brädtakets målade skyar och figurer, utförda 1765 av Boråsmålaren Nils Åvall och kompletterade i samband med utvidgningen.

Rummets fixpunkt är altarväggens pilasterinramade exedra från 1824 med kopia av Thorvaldsens Kristus från renoveringen 1903. Sistnämnda år ersattes altarpredikstolen med en stilmässigt passande predikstol från Vinbergs församling. Altarringen är samtida med koret. Orgelfasad och läktare tillkom 1877 och samspelar väl med inredningen i övrigt.

Den öppna bänkinredningen är från 1948. Interiörens enhetliga färgsättning i vitt, grått och guld är från 1982 års renovering då flera förändringar gjordes i tornet. Ett epitafium från 1700-talets mitt sitter på ena långsidan.

Texten ovan är ett utdrag ur kulturmiljövårdens bebyggelseregister.

2014 byttes hela bottenbjälklaget i långhus och kor. I samband med detta arbete byggdes ett HWC under läktaren mot söder.



Lars Jerrestrand

Begravningsdagen

Tänd ett ljus

Annonser

Jennie Crusell

Har du frågor om Lars Jerrestrands begravning?