Kyrkan är byggd 1861 och ritad av arkitekten Helgo Zettervall.Triumfkrucifix o. dopfunt från 1200-talet. Mariaskulptur o. helgonbild. Altarskåp från 1500-talet.

Cafeteria: 14/7-26/7 mån-lör 13-18

Bedjan: 14/7-26/7 måndag-fredag kl 16, lördagar: Musik vid helgsmål kl 18

Björketorps kyrka

Bollebygd

Västergötland

Björketorps kyrka ligger vackert belägen i Rävlanda.

Kyrkor

Träkyrkan i Hindås uppfördes 1912 i harmoni med den äldre bygdens Jugend-stil. Kyrkan har ett vackert ljusinsläpp som skänker rummet en välkomnande atmosfär. Här finns en svenskbyggd orgel och en flygel.

Hindås kyrka

Vid Stora torget i Alingsås ligger Christinae kyrka. Trots stadsbruset utanför känns lugnet i kyrksalen påtagligt. Församlingshemmet ligger i anslutning med kyrkan, vilket gör det smidigt att förflytta sig från ceremonin till minnesstunden.

Christinae kyrka, Alingsås

Alingsås

Hemsjö kyrka

<section class="c-intro grid"><div class="intro-container grid-container"><article class="intro-content"><p class="intro-paragraph">En kyrka med lång historia och med föremål från 1300-talet som fortfarande är i bruk.</p></article></div></section>

<div class="row row--default"><section class="c-article grid grid--one-col is-transparent"><div class="article-container grid-container "><article class="article-content text-editor-content"><p>Sedan medeltiden kan man räkna med att det funnits en helgedom på den plats vid Säveån där nuvarande Landskyrkan är belägen.</p><p>Sitt namn har den av den anledningen att den tidigare var sockenkyrka i Alingsås forna landsförsamling.</p><p>Det är ovisst om det i den nutida kyrkan ingår delar av en medeltida föregångare.&nbsp;Säkert är i varje fall att en eller flera sådana har funnits. Det visar&nbsp;bevarade föremål. I behåll är en dopfunt från 1200-talet, som finns hos&nbsp;Statens historiska museum i Stockholm,&nbsp;samt nattvardssilver från 1300-talet, som fortfarande är&nbsp;i bruk.</p></article></div></section></div>

<div class="row row--default"><section class="c-article grid grid--one-col is-transparent"><div class="article-container grid-container "><article class="article-content text-editor-content"><h2>Landskyrkan - en historisk beskrivning</h2><p>Landskyrkan är en enskeppig salkyrka bestående delvis av ett medeltida långhus, utvidgat på 1760-talet och 1824 försett med fullbrett, rakt avslutat kor i öster och 1831 med lanterninkrönt torn i väster.</p><p>1942 tillkom en smalare och lägre sakristia öster om koret. Detta har källarvåning med pannrum. Murarna är putsade såväl in- som utvändigt. Långhus och kor bär ett gemensamt brutet tak, vilket även gäller sakristian. Dessa är täckta med enkupigt lertegel. Tornet bär en rundad, fyrkantig huv och från huven reser sig en fyrkantig lanternin med rundbågsöppningar. Huv och lanternin bär ärgad kopparplåt.</p><p>Interiört består golvet i långhuset av smala fernissade furubräder, i vapenhuset och sakristian består golvet av kvadratiska plattor av slipad grå kalksten, i tornvåningarna består golvet av brädgolv och golvet på läktaren består av textilbeklädda gradänggolv.</p><p>Långhuset och koret har ett korgbågigt valv av bräder med tidstypiska dekormålningar. Fönstren i långhus och kor sitter i stora rundbågiga fasadöppningar, fönstren i tornet sitter i norr, söder och väster i runda fasadöppningar och i norr en öppning för en lunett.</p><p>Sakristian har i öster en närmast kvadratisk fönsteröppning. Förutom tornets västra port har också långhuset en centrerad sydport. Sakristians port är placerad i norr, invid korväggen.&nbsp;</p><p>Den vitputsade salkyrkan fick sin nuvarande empirekaraktär 1824-31 då fullbrett, rakt avslutat kor tillkom samt torn med kopparklädd lanternin och tempelgavlar. Medeltida murverk ingår i långhuset, oklart i hur stor utsträckning. Tornets nedre del stöds av kraftiga strävpelare.</p><p>Den ljusa interiören präglas av 1800-talets nyklassicism med bevarad stramhet och symmetri. Framträdande är det välvda brädtakets målade skyar och figurer, utförda 1765 av Boråsmålaren Nils Åvall och kompletterade i samband med utvidgningen.</p><p>Rummets fixpunkt är altarväggens pilasterinramade exedra från 1824 med kopia av Thorvaldsens Kristus från renoveringen 1903.</p><p>Sistnämnda år ersattes altarpredikstolen med en stilmässigt passande predikstol från Vinbergs församling. Altarringen är samtida med koret. Orgelfasad och läktare tillkom 1877 och samspelar väl med inredningen i övrigt.</p><p>Den öppna bänkinredningen är från 1948. Interiörens enhetliga färgsättning i vitt, grått och guld är från 1982 års renovering då flera förändringar gjordes i tornet.</p><p>Ett epitafium från 1700-talets mitt sitter på ena långsidan. Texten ovan är ett utdrag ur kulturmiljövårdens bebyggelseregister.</p><p>2014 byttes hela bottenbjälklaget i långhus och kor. I samband med detta arbete byggdes ett HWC under läktaren mot söder.</p></article></div></section></div>



Landskyrkan, Alingsås

Noltorpskyrkan, Alingsås

Stockslyckekyrkan, Alingsås

<section class="c-intro grid"><div class="intro-container grid-container"><article class="intro-content"><p class="intro-paragraph">Ödenäs kyrka är en salkyrka uppförd 1840. Kyrkan består av ett långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster och en smalare, likaså rakt avslutad sakristia öster om detta.</p></article></div></section>

<div class="row row--default"><section class="c-article grid grid--one-col is-transparent"><div class="article-container grid-container "><article class="article-content text-editor-content"><p>Ödenäs kyrka är en salkyrka uppförd 1840. Kyrkan består av ett långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster och en smalare, likaså rakt avslutad sakristia öster om detta. I väster är ett torn med lanternin. Kyrkan vilar på en utkragande sockel med cementputs.</p><p>Murarna är putsade såväl ut som invändigt. Alla fasader är avfärgade med vit kalkfärg. Tornet har fyra ljudluckor som är plåtbeklädda. Alla fönster har karmar, bågar och spröjs av mörkgrönt täckmålat trä. Smygarna följer fönstrens form och har vitputsade solbänkar av huggen sten.</p><p>Portar finns i tornet samt södra långhusfasaden och i sakristian. Långhus och kor har gemensamt sadeltak med täckning av enkupigt lertegel. Sakristian har ett flackt sadeltak med samma täckning.</p><p>Tornet bär ett flackt tak med fyrkantig lanternin. Lanterninen och takfallen är täckta med falsad plåt, målade i rödbrunt. Invändig golvbeläggning är klinkerplattor i vapenhus samt lackerade smala bräder i övriga delar.</p><p>Enligt ett sockenprotokoll från 1836 hade "socknemännen i Ödenäs länge insett behovet av en ny kyrkas uppförande, dels för den gamlas bristfälliga beskaffenhet, dels för den mer och mer tilltagande folkmängden, som icke rymmas i den gamla, även om hon kunde repareras."Ritning upprättades 1839 av arkitekt F W Scholander vid Överintendentsämbetet.</p><p>En renovering genomfördes 1902.</p><p>1925-26 renoverades kyrkan ut- och invändigt. Fasaderna omputsades och vitkalkades. Plåttäckningen på torntak och lanternin målades. Nytt golv lades in. Korgavelns lunett igenmurades på insidan.</p><p>Den fuktskadade södra sidan av tornet åtgärdades 1944. Torn och västgavel försågs med spritputs som skulle vara mer tålig än kyrkans övriga slätputs.</p><p>Kaminer och skorstenar slopades 1947 till förmån för elektrisk uppvärmning. Även belysningen elektrifierades.</p><p>1952 blev klockringningen elektrifierad. 1981 omdanades det dittills välbevarade vapenhuset.</p><p>1992 byttes den rostskadade röda zinkplåten på tornets nedre takfall.</p><p>1994 renoverades interiören. Väggarna som blivit målade med emulsionsfärg uppvisade kraftig bomputs och omputsades.</p><p>Tak och inredning uppvisade viss färgflagning och bättringsmålades.</p><p>2009-10 genomfördes ett yttre underhålls/restaureringsarbete</p></article></div></section></div>



Ödenäs kyrka

Den vita kyrkan i Bollebygd så som den står idag invigdes 1849 men genomgick en restaurering 1935. Kyrkan är pampig och stor, men upplevs ändå varm och inbjudande. Här ryms 450 personer. 

Bollebygds kyrka

Genom frivilliga dagsverken och gåvor kunde Olsfors kyrka invigas 1916, på initiativ av lokalbefolkningen. När första stenen lades tre år tidigare hade man bett att ”Gud skulle vara med och föra kyrkobygget i hamn”. Och 1921, efter många kollekter, insamlingar och gåvor, kunde man överlämna en skuldfri kyrka till Bollebygds församling.

Olsfors kyrka

Töllsjö kyrka

Sandareds kyrka

Borås

Innanför Lerums kyrkas ovanliga kopparspiror möts vi av änglar över en vid himmel som spänner över kyrkbänkarna. En fin kyrka för såväl bröllop som begravning.

Lerums kyrka

Lerum

Sävedalen

Skallsjö kyrka är högt belägen med en ljuvlig utsikt över nejden. Det glasade kyrktornet med dess ljuskrona av prismor lyser som en fyr och är helt unikt i Sverige. Den rymliga interiörens väggar och tak är prydda av konstnären Joel Mila. En omtyckt plats för livets alla ceremonier.

Skallsjö kyrka

En liten och omtyckt stenkyrka från medeltiden. Varmt och inbjudande kyrkorum som skapar en intim atmosfär.

Algutstorp kyrka

Vårgårda

En kvarts bilfärd från Vårgårda ligger denna lantligt belägna sandstenskyrka med anor från medeltiden. Den kringliggande kyrkogården omhuldas av mäktiga ekar.

Asklanda kyrka

Liten och charmig kyrka. Det grova murbruket ger denna byggnad en härlig karaktär som lätt för tankarna till skotska landsbygden.

Fullestad kyrka

Väl synlig på en grusås i Säveåns dalgång står kyrkan i Hol, därtill nästan ovanpå ett stort järnåldersgravfält. Hol är ett tydligt exempel på hur kyrkplatserna lokaliserades till de hedniska kultplatserna. Kyrkan är representativ för bygdens kyrkor, ett medeltida långhus av beskedliga mått, som 1776 försetts med tresidigt avslutat kor och på västgaveln ett litet trätorn. Kyrkorummets lantliga barockatmosfär förstärktes vid den senaste restaureringen 1942, då bland annat de slutna bänkarna byggdes, efter äldre förlaga.

• Altaruppsatsen från 1703 är ett verk av Boråsmästaren Gustaf Kihlman
• Brädtaket är anspråksfullt smyckat år 1789 av Johan Lundgren från Alingsås med tjocka keruber svävande bland moln
• Takmålningarna är en av de sist utförda i stiftet
• Kyrkogården nås via en stiglucka
• Invid kyrkporten står en runsten

Väl synlig på en grusås i Säveåns dalgång står kyrkan i Hol, därtill nästan ovanpå ett stort järnåldersgravfält. Hol är ett tydligt exempel på hur kyrkplatserna lokaliserades till de hedniska kultplatserna. Kyrkan är representativ för bygdens kyrkor, ett medeltida långhus av beskedliga mått, som 1776 försetts med tresidigt avslutat kor och på västgaveln ett litet trätorn. Kyrkorummets lantliga barockatmosfär förstärktes vid den senaste restaureringen 1942, då bland annat de slutna bänkarna byggdes, efter äldre förlaga.

Hol kyrka

Den lilla romanska kyrkan i Horla måste räknas till en av de bäst bevarade i stiftet. Den är tillsammans med tre andra kyrkor i bygden den enda vars nordvägg inte försetts med fönster. Före 1700-talet hade väldigt få kyrkor fönster åt norr, en sida förknippad med mörker både bokstavligt och bildligt.
De enda påtagliga förändringarna utvändigt är ett vapenhus från 1700-talet, stora sydfönster från 1800-talet och en överågång från spån till tegel på taket vid senaste restaureringen. Horla är också en av få västgötska kyrkor som har kvar sin smala romanska triumfbåge in mot koret, därtill med medeltida kvadermålning. Kyrkorummet har i övrigt en välbevarad inredning med något idag så ovanligt som läktare på nordsidan. I de små medeltidskyrkorna fick man med tiden ta all tänkbar plats i anspråk för att härbergera församlingen.

• Kyrkan är byggd på 1100- eller 1200-talet
• Altaruppsatsen och predikstolens ljudtak är välgjorda barockverk av Boråsbildhuggaren Gustaf Kihlman 1715
• Orgeln är byggd av Magnussons orgelbyggeri i Göteborg 1966

Horla kyrka

I utkanten av Vårdgårda vilar denna romanska stenkyrka med anor från medeltiden. Interiören är lågmäld med stilfullt vita väggar. Här en finns en madonnaskulptur i trä från sent 1200-tal.

Kullings-Skövde kyrka i Vårgårda

Den lilla vitpanelade timmerkyrkan i Landa är av okänd ålder och ligger en liten bit ifrån allfartsvägen. Den hör till de mindre kyrkorna i Skara stift.
Ett litet vapenhus med för bygden typiskt spånklätt torn byggdes 1768. Kyrkorummet är enkelt med låg takhöjd. Pärlspontade väggar och öppna bänkar ger nästan intryck av bönhus från förra sekelskiftet. Altartavlans omfattning och predikstolen i barock är de enda äldre delarna i inredningen. 
Stiftsprotokoll vittnar om att kyrkan ofta varit i dåligt skick då församlingen alltid varit liten.
Avsaknaden av elektriskt ljus ger en stämningsfull upplevelse av interiören.  

Kyrkklockan är gjuten 1840 och drogs på oxar från Jönköping
• En medeltida nattvardskalk med patén är kyrkans äldsta föremål
• Dopfunten tillhör Alingsås stadskyrka och ritades 1931 av professor H. Zimdahl

Landa Kyrka, Vårgårda

Den tidstypiska vita empirekyrkan uppfördes 1835 som gemensam gudstjänstlokal för Lena, Bergstena och Fullestads socknar. 
Interiören är ljus och enkel. Altararrangemanget med mantelkors i en absid är idag sällan bevarat i tidens kyrkorum. Bänkarna tillkom 1909 och är ritade av den kände nationalromantiske arkitekten Torben Grut. Orgeln är ett modernt tillskott från 1957 som väl harmonierar med arkitekturen.

Den tidstypiska vita empirekyrkan uppfördes 1835 som gemensam gudstjänstlokal för Lena, Bergstena och Fullestads socknar. 
Interiören är ljus och enkel. Altararrangemanget med mantelkors i en absid är idag sällan bevarat i tidens kyrkorum. Bänkarna tillkom 1909 och är ritade av den kände nationalromantiske arkitekten Torben Grut. Orgeln är ett modernt tillskott från 1957 som väl harmonierar med arkitekturen. Mer om Lena kyrka: https://www.svenskakyrkan.se/vargarda/lenakyrka

Lena kyrka

En vilsam och vacker kyrka belägen en kvarts bilfärd söder om Vårgårda.

Nårunga kyrka

Omgiven av ett fornminnesrikt gammalt odlingslandskap står den lilla tornlösa medeltidskyrkan i Siene, vilken på sedvanligt vis utökats med ett tresidigt avslutat kor, i detta fall 1788. Om kyrkans romanska ursprung minner ett inmurat tympanon av sandsten. Kyrkorummet har en enhetlig barockprägel med tidstypiskt spegelvalv av brädor. Altarskåpet är i lantlig barock medan predikstolen från 1636 är prov på renässanssnickeri. Ljudtaket snidades 1717 av den efterfrågade Boråsbildhuggaren Gustaf Kihlman. Den välanpassade bänkinredningen med dörrar tillkom först vid restaureringen 1941, liksom färgsättningen. 
Dopfunten och kanske även altaret är medeltida.


• Kyrkan byggdes av gråsten på 1100-talet
• Dopfunten från tidigt 1200-tal är av typen odekorerad eller ringa utstmyckad funt
• Triumfkrucifix från 1400-talet
• Predikstol från tidigt 1600-tal

Siene kyrka

Ett ljust kyrkorum i Jugend-stil. Kyrkans gråa granitexteriör ger byggnaden en personlighet. Belägen utefter E20, cirka tio minuters bilfärd från Vårgårda centrum.

Kyrkor i Västergötland